Huset och människorna som gav platsen liv.
Vår resa började med att utforska liven och generationerna som en gång kallade denna gård sitt hem. Genom att spåra släktled, lyssna till rösterna från dem som växte upp inom dessa väggar kunde vi lägga samman deras berättelser.
När man utforskar regionens bredare historia placerar man också huset i ett större sammanhang og ger det en mening.
Detta är inte bara en byggnad. Detta är berättelsen om en gammal nordisk gård – Stan i Ånneröd.
Släktled och historiaSå spårar du husets förflutna:
De sista detaljerna för att göra mangårdsbyggnaden till ett hem för syskonen Andreasson färdigställdes 1913.
Ett utmärkande drag för gården är huvudbyggnadens dubbla bredd med tre fasader, en typ av staslig bostad som uppfördes i detta område och dess omgivande socknar under det tidiga 1900-talet.
Gårdens omfattning och byggnader
Tidigare omfattade bondgården 46 hektar, varav sex hektar bestod av uppodlad mark och resterande del utgjordes av betesmark och skog. Ett torp fanns också i utkanten av ägorna fram till att det såldes 1936.
Byggnaderna har bevarat sin tidstypiska stolpkonstruktion och timrade väggar. På gården finns även en äldre bostadsbyggnad av enkelbredd, som tidigare användes som brygghus och ränne (spannmålsvind).
Gårdens sista ägare: 1939 till 2000
Arvingarna till den sista bonden, Oskar, sålde marken år 2000 och bostadshuset år 2003:
Holger Andersson och Irene Lilian Hermansson.
Släktforskning i Sverige
Är du intresserad av att veta mer om dina egna svenska förfäder helt kostnadsfritt? Besök Riksarkivet: sok.riksarkivet.se og välj språk i menyn.
Jag hittade även en mycket användbar sida med en översikt för släktforskning i Sverige: biveros.com/genealogy-sweden-sources/
Gårdens nya era: Familjen Andersson
Deras föräldrar köpte fastigheten och marken 1939. Lagfarten beviljades den 27 januari 1938.
Far: Oskar Napoleon Andersson, f. 1904 i Lur, d. 1996
Mor: Hildur Maria Andersson, f. 1903 i Lur, d. 1949
De tre syskonen som sålde gården Stan 1939 bodde kvar i huset tillsammans med de nya ägarna. De disponerade två rum: Olles rum på bottenvåningen och ett rum på övervåningen. Det var vanligt i Sverige på den tiden med så kallat undantag, vilket innebar att säljarna fick bo kvar på sin sålda gård livet ut.
Holger Andersson, son till Oskar, berättade att brygghuset tidigare var mangårdsbyggnad och att syskonen Andreasson var de sista som använde den gamla bakugnen i det gamla huset.
Under denna tid fortsatte uppdelningen av gårdar i Sverige, men livet på landsbygden upplevde en blomstringstid med både djurhållning och odlad mark, vilket nådde sin kulmen under 1930-talet.
Viktiga historiska händelser för regionen:
1873–1924 – Den skandinaviska myntunionen
Ett historiskt avtal mellan de nordiska länderna för att skapa ett gemensamt valutasystem baserat på guld. Unionen introducerade kronan som en gemensam valutaenhet.
1814–1905 – Unionen mellan Sverige och Norge
En personalunion som innebar att de två länderna delade samma monark och förde en gemensam utrikespolitik.
Gårdens ägarlängd: 1825–1939
Mangårdsbyggnaden uppfördes av Otto Edvin Andreasson, som var snickare, med hjälp av sin bror Olof Alfred Andreasson. Timret hämtades från deras egen skog.
Syskonen Andreasson:
Olof Alfred Andreasson: f. 1867-02-08, d. ca 1960
Otto Edvin Andreasson: f. 1870-06-14, upptagen som snickare i 1910 års folkräkning
August Theodor Andreasson: f. 1857-12-14
Amelie Andreasson: f. 1853
År 1936 sålde Olof Andreasson, även kallad ”Olle”, ett gammalt torp i utkanten av ägorna. Torp var ofta avsedda för soldater som en del av deras tjänst, men många gårdar byggde dem även för uthyrning. Som hyra utförde torparna dagsverken och hjälpte till med olika sysslor på gården.
Föräldrarna till syskonen (fick 6 barn):
Mor: Johanna Maja (Maria) Andersdotter, f. 1828-10-06, d. 1904-04-18
Far: Andreas Olsson (Tanum), f. 1824-07-24, d. 1910-04-26
Det är osäkert om brygghuset tidigare fungerat som mangårdsbyggnad eller om det funnits ytterligare ett hus på ägorna.
Arvet efter Johanna Maria Andersdotter
År 1851 ärvde Johanna Maria Andersdotter sin andel i gården Ånneröd Stan efter sin far. Hon hade en yngre syster som hette Charlotta. På kartan hade sektion B delats upp i B och C år 1825.
Föräldrar till Johanna Maria Andersdotter (hade 2 döttrar):
Arvsrätt och historisk kontext
År 1845 blev arvsrätten lika för både män och kvinnor, men en gift kvinnas make kontrollerade fortfarande ekonomi och egendom. Gifta kvinnor betraktades alltjämt som omyndiga.
Ånneröd C-skiftet:
Far: Anders Didriksson, f. 1793-01-27, d. 1851-11-09
Mor: Dordi Jöransdotter, f. 1793, d. 1858-02-04
1825 – Laga skifte i Sverige
Under det laga skiftet konsoliderades åkermark till större, sammanhängande skiften och Ånneröd delades upp i tre delar. Hus som tidigare legat samlade flyttades ut till åkrarna, vilket skapade det karakteristiska landskapet med spridda gårdar som vi ser idag. Timmerhusen monterades ned och flyttades till sina nya anvisade platser.
1825 – Ånneröds skifte: Fastställt 1825-05-26
A-skiftet (Småris 1:2): Truls Mattisson, f. 1769-09-25, d. 1854-10-28
B-skiftet (Ånneröd 4): Hans Didriksson, f. 1787, d. 1825-03-22. Äldste sonen Anders Hansson (f. 1816, d. 1900-11-01) tog över.
C-skiftet (Ånneröd 1:4): Anders Didriksson, f. 1793-01-27, d. 1851-11-09. Gården Stan.
Markägare och gårdsägare före 1825 års skifte: Matrikelgården
Gårdsägarnas genealogi från 1825 tillbaka till 1666
Vid denna tid låg alla byggnader i Ånneröd tätt tillsammans i en så kallad radby vid gränsen mellan det blivande A-skiftet och B-skiftet.
Gårdsägare (och föräldrar till både Anders och Hans Didriksson, de hade 6 barn):
Mor: Ingrid Olsdotter, f. 1758-09-27, d. 1824-12-07
Far: Didrik Hansson, f. 1751-12-19, d. 1818-08-19
(1753 – Lurs kyrkoarkiv) Fadern Didrik Hansson flyttade från Tjärnöbo i Tjärnö socken.
1747–1808 – Den stora sillperioden
En ekonomisk blomstringstid för hela Bohuslän.
1788 – Teaterkriget
En norsk styrka tågar in i provinsen och intar Uddevalla, Åmål och Vänersborg. Detta var ett svar på Sveriges anfall mot Ryssland, då Danmark-Norge hade ingått ett förbund med ryssarna. Efter påtryckningar och hot om intervention från både England och Preussen, drog sig de norska styrkorna tillbaka till Norge.
Under denna tid var det den gifte mannens rätt att kontrollera både ekonomi och egendom. Gifta kvinnor betraktades som omyndiga. Ingrid Olsdotter ärvde gården från:
Far: Oluf Hansson, f. 1722, d. 1771-01-20
Mor: Margaretha Halfvordsdotter, f. 1721, d. 1802-09-02 (81,4 år) – de fick 6 barn, samtliga döttrar.
Gårdsägaren Oluf Hansson tog över sin del i Ånneröd från:
Far: Hans Persson, f. 1666, d. 1750-05-29 (84 år)
Mor: Runnog Olsdotter, f. 1668, d. 1748-01-17 (80 år)
Bonden Hans och hans hustru Runnog fick långa liv och levde genom en mycket turbulent tid för regionen.
Släktlinjen sträcker sig tillbaka till den norska tiden
Hans Persson ärvde sin del av gården efter sin far, Pär Hansson, vilket för den dokumenterade släktlinjen längre tillbaka in i den norska perioden.
I norskt källmaterial från tiden före 1658, liksom i de äldsta domböckerna från gränsbygden, är Pärs far dokumenterad, medan modern förblir namnlös.
Tack vare Norges strikta arvstraditioner och odalsrätt, där släktägd jord noggrant registrerades vid lokala ting, går det att identifiera både Pärs far och farfar.
Pärs far: Hans
Namn:
Pärs far hette Hans. Detta bekräftas av att Pär i de äldsta svenska handlingarna bar patronymikonet Hansson.
Dessutom fick Pärs äldste son namnet Hans Persson (1666–1750), enligt den traditionella nordiska namnskicket där äldste sonen ofta uppkallades efter sin farfar.
Historisk bakgrund:
Hans föddes i Ånneröd under tidigt 1600-tal, då området fortfarande tillhörde Danmark-Norge.
Som vuxen bonde upplevde han återkommande gränskonflikter samt Bohusläns övergång till Sverige år 1658, innan han överlämnade gårdsdelen till sin son Pär.
Pärs farfar: Gunder
Namn:
Ytterligare en generation tillbaka identifierar norska källor från omkring 1610–1640 en bonde vid namn Gunder (senare återgiven som Gunnar i svenska handlingar) som brukare av familjens del av Ånneröd.
Arkivuppgifter:
Gunder förekommer i de norska skattelängderna för Viken (Akershus lensregnskaper) som ansvarig för att erlägga landgille (jordarrende) till kronan.
Hans son Hans övertog senare brukningsrätten till denna del av Fullgården Ånneröd.
Varför saknas moderns namn?
I norska handlingar från tidigt 1600-tal, såsom Skattematrikkelen från 1647 och regionala domböcker, nämndes hustrur och mödrar sällan vid namn, om de inte blivit änkor och personligen uppträtt vid tinget för att försvara arvsrätt eller delta i rättsliga ärenden.
Därför omnämns Pärs mor och farmor endast indirekt som ”Hans hustru” respektive ”Gunders hustru”.
En obruten släktlinje
Genom denna dokumenterade släktlinje — från Gunder, verksam under kung Kristian IV:s dansk-norska styre, vidare till sonen Hans och därefter till Pär, som finns noterad vid det svenska övertagandet år 1659 — behöll familjen den obrutna besittningen av sin jord i Ånneröd.
Denna gårdsdel kom senare, efter laga skiftet år 1825, att bli känd som gården Stan.
Ånneröd före den svenska tiden
Före Bohusläns övergång till Sverige blir uppgifterna om Ånneröd i norska arkiv betydligt mer detaljerade.
Skattematrikkelen 1647
I den sista stora norska skattelängden före det svenska övertagandet, Skattematrikkelen 1647, beskrivs Ånneröd utförligt:
Klassificering:
Ånneröd registreras som en Fullgård, den högsta skattekategorin på landsbygden i Bohuslän. Detta visar att gården hade produktiv åkermark, skogstillgångar och betydande boskapshållning.Ägarförhållanden:
Längden visar att bönderna i Ånneröd, däribland Pärs förfäder, var leilendinger (arrendebönder). Marken ägdes delvis av Kastelle kloster i Konghelle (nuvarande Kungälv) och delvis av den norska kronan.
Bönderna betalade sitt fasta landgille i form av varor såsom smör, spannmål och djurhudar.
Livet i den norska byn
Under 1500- och tidigt 1600-tal levde familjen i en traditionell norsk klungby.
Byn var i stor utsträckning självförsörjande:
spannmål maldes lokalt
textilier vävdes i hemmen
hus byggdes av timmer från de omgivande skogarna
Eftersom Lurs socken låg nära en viktig handelsled och kungsväg genom norra Viken (senare Bohuslän), påverkades bygden återkommande av konflikter mellan Sverige och Danmark-Norge.
Under krig, såsom Kalmarkriget, passerade militära trupper ofta genom området och rekvirerade eller plundrade boskap och spannmål från gårdarna.
Det äldsta kända namnet på Ånneröd
Ånneröd förekommer första gången i skrift år 1391 i den berömda norska jordeboken som kallas Biskop Eysteins jordebok (även kallad Röda boken).
Gården skrivs där som: j Arna rudi
Betydelse:
Namnet härstammar från fornnordiskan och betyder ”Arnes röjning” (Arna-rud), vilket sannolikt syftar på en skogsröjning upptagen av en man vid namn Arne under tidig medeltid.
Detta tyder på att hela den senare klungbyn ursprungligen började som en enda medeltida röjning, som med tiden utvecklades till det större jordbrukssamhälle som blev känt som Ånneröd.
This Genealogy is part of History of the Farmsted→
Article: Raised From the Land→
Viktiga historiska händelser för regionen som ett militärt gränsland:
1716–1720 – Slutfasen av det stora nordiska kriget
Bohuslän drogs in i Karl XII:s fälttåg mot Norge.
1719 – Efter Karl XII:s död intar Peder Tordenskiøld Marstrand och Strömstad. Båda städerna återlämnas senare till Sverige.
1718 – Sveriges kung Karl XII skjuts till döds vid Fredrikshald (nuvarande Halden i Norge).
1716, 8 juli – Slaget vid Dynekilen
Peder Tordenskiøld tillfångatar en svensk försörjningsflotta.
1680 – Göteborgs och Bohus län etableras med Göteborg som administrativt centrum.
1670 – Kung Fredrik III av Danmark dör efter plötslig sjukdom.
Under kung Karl XI assimileras alla tidigare dansk-norska territorier. Danska och norska böcker förbjuds.
1661, 26 oktober – Gränsen mellan Sverige och Norge fastställs, vilket innebär att hela Enningdals socken förblir en del av Norge.
1660 – Kung Karl X Gustav dör i sepsis (blodförgiftning).
1658, 26 februari – Freden i Roskilde
Fredrik III av Danmark-Norge tvingas skriva under fredsavtalet och Bohuslän blir en del av Sverige.
1657 – Våren 1657 vill Fredrik III ha revansch för freden i Brömsebro 1645, och kriget är åter ett faktum.
1648 – Kung Kristian IV dör efter sviktande hälsa och flera krigsskador.
1624, 28 september – Kung Kristian IV grundar staden Christiania efter att det medeltida Oslo brunnit ned i augusti samma år.
1588 – Danske kungen Fredrik II dör och den 11-årige Kristian IV kröns. Han översåg Bohuslän under perioder av svensk-danska spänningar.
1559 – Kung Kristian III dör. Hans efterföljare blir Fredrik II, som förstärker gränsförsvaret i Bohuslän.
1541 – Biskop Hans Rev blir den första lutherska superintendenten i Oslo, vilket inkluderade hela Bohuslän (han var även den siste katolske biskopen i Oslo).
1537 – Reformationen i Danmark-Norge
Kyrkans egendom i Bohuslän konfiskeras och skickas till Köpenhamn.
1533 – Fredrik I dör, vilket utlöser en tronföljdskris (interregnum). För Bohuslän innebar detta instabilitet inom handel, administration och militär beredskap.
1524 – Malmö recess
Kriget avslutas och Bohuslän återlämnas till Danmark. Gustav Vasa avstår anspråken på Viken i utbyte mot pengar.
1523 – Kalmarunionens slut (1397–1523)
Sverige på ena sidan och Danmark-Norge på den andra. Den 6 juni blir Gustav Vasa kung av Sverige. Den danske kungen Kristian II avsätts och Fredrik I bestiger den dansk-norska tronen.
1521–1523 – Befrielsekriget mot Kalmarunionen
Svenska styrkor kontrollerar tillfälligt stora delar av norra Bohuslän (Viken).
1520 – Kristian II blir även kung av Sverige (1520–1521).
1513 – Kristian II blir kung av Danmark-Norge.
1490 – Svenska separatiströrelser och regionala konflikter.
1481 – Kristian I dör och efterträds av Hans (kung av Danmark-Norge, samt Sverige 1497–1501).
1450–1490 – Bohuslän är relativt lugnt men förblir en gränsregion. Sverige gör ofta uppror mot de danska regenterna.
1450–1436 – Engelbrektsupproret
Oroligheterna når gränsområdena.
1448 – Kristian I blir kung av Danmark-Norge. Förstärkt gränsförsvar i Bohuslän. Sverige väljer sin egen kung (Karl Knutsson Bonde, kung i Sverige 1448–1457). Unionen försvagas.
1448 – Kristofer av Bayern dör, vilket utlöser en tronföljdskris.
1440 – Kristofer av Bayern blir kung över Danmark, Norge och Sverige.
1439/1442 – Erik av Pommern avsätts från de skandinaviska tronerna. Han lever därefter som privat adelsman i Pommern (nuvarande norra Polen/nordöstra Tyskland).
1412 – Drottning Margareta dör och Erik av Pommern blir ensam monark över Kalmarunionen.
1397 – Kalmarunionen etableras (1397–1523)
Drottning Margareta kröner Erik av Pommern till kung över de tre rykena.
1380–1412 – Drottning Margareta
De facto regent, drottning av Danmark samt regent över Norge och Sverige.